Abstract
<jats:p>Godstransporter i städer utgör en växande andel av vägfordonsutsläppen och är samtidigt det mest kostnadsdrivande och resurskrävande steget i leveranskedjan. Ökad e-handel har intensifierat belastningen på urbana leveranssystem, vilket gör behovet av fossilfria och effektiva transportlösningar särskilt akut. Elektrifiering framstår som en central strategi för att minska utsläpp, men implementeringen påverkas av organisatoriska möjligheter, förändrade regulatoriska förutsättningar och kontext. Syftet med detta projekt är att analysera hur de senaste regulatoriska förändringarna påverkar elektrifieringen av sista milen i Sverige, med särskilt fokus på användningen av ellastbilar med ökad totalvikt upp till 4,25 ton. Projektet testade denna fordonskategori i operativ drift. Genom att analysera både möjliggörare och barriärer kopplade till de regulatoriska förändringarna, införandet av ellastbilar på 4,25 ton samt klimatpremie riktad mot ellastbilar och andra miljölastbilar, genereras underlag som kan stödja utvecklingen av effektiva och fossilfria transportlösningar och ligga till grund för rekommendationer till branschen och relevanta beslutsfattare. Arbetet baseras på fyra parallella studier: (1) en litteraturgenomgång som kartlade forskningsläge, drivkrafter och utmaningar; (2) intervjuer med aktörer inom sista milen för att samla erfarenheter och förväntningar; (3) en pilotstudie där en ellastbil på 4,25 ton testades i daglig drift för dagligvaruleveranser; samt (4) en kartläggning av klimatpremiens ekonomiska effekter på marknaden. Resultaten visar att ellastbilar på 4,25 ton möjliggör lastkapacitet jämförbar med lätta diesellastbilar. Tidigare hinder, såsom räckviddsångest, upplevs inte längre som avgörande, medan ekonomiska, regulatoriska och kompetensrelaterade faktorer fortfarande utgör centrala barriärer. Studien betonar behovet av långsiktiga regelverk, tydliga incitament och satsningar på kompetensutveckling för att främja en effektiv övergång till fossilfria leveranser.</jats:p>