Abstract
<jats:p>I denna rapport presenteras en utvärdering om vilken påverkan de statliga stimulansmedlen, specifikt avsatta för suicidprevention under 2020–2022, har haft på det suicidförebyggande arbetet i Värmlands län. Utvärderingen fokuserar på hur stimulansmedlen påverkat struktur och organisation, suicidförebyggande insatser samt uppföljning, utvärdering och effekter av det suicidförebyggande arbetet. Utvärderingen visar att stimulansmedlen, som började delas ut år 2020, har haft en tydligt positiv inverkan på det suicidförebyggande arbetet i Värmland. Suicidområdet har synliggjorts och stimulansmedel som specifikt riktas mot suicidprevention visar att arbetet med suicidprevention skiljs från det med psykisk hälsa. Medlen har bidragit till att öka legitimiteten för suicidprevention som en viktig fråga inom psykisk hälsa, vilket innebär att området fått större uppmärksamhet hos allt fler aktörer. Den stabila samordning och de nätverk som har skapats sedan stimulansmedlen började delas ut uppfattar aktörerna ha bidragit till att organisera arbetet på ett mer effektivt sätt. Sedan 2022 finns en länsövergripande strategisk plan för suicidprevention som är väl förankrad och som guidar arbetet och underlättar inriktning och utformning av åtgärder. Vidare har det skett en ökning i antalet aktörer som arbetar med suicidprevention, vilket i sin tur har lett till att ett mer omfattande arbete sker. Stimulansmedlen har skapat en mer sammanhållen organisation där olika aktörer samverkar och förstår varandras insatser bättre. Antalet kommuner som har handlingsplaner för suicidprevention har ökat markant, vilket bekräftar att stimulansmedlen har bidragit till förändringar. Villkoret för kommunerna för att få ta del av stimulansmedlen har varit att ta fram en kommunal handlingsplan och att utse en kommunal kontaktperson för suicidprevention, vilket har drivit på utvecklingen. Utvärderingen visar också att det finns utmaningar för det suicidförebyggande arbetet. Ett exempel är att även om organisation och struktur är på plats i nästan alla kommuner, så har inte alla kommit igång med konkreta åtgärder. Ett hot som identifierats är också att personalomsättning kan leda till instabilitet i de strukturer som har byggts upp. Det framstår vidare som viktigt att förbättra samarbetet mellan primärvården och de kommunala aktörerna. Insatser måste också riktas mer tydligt mot grupper där ökad risk för suicid har identifierats. För att bygga vidare på det som nu uppnåtts är det viktigt att fortsätta använda stimulansmedlen på ett sätt som främjar ytterligare utveckling av det suicidförebyggande arbetet. Utmaningar är främst att påbörja eller fortsätta med implementering av riktlinjer och handlingsplaner samt utformning och genomförande av insatser som är kopplade till handlingsplanerna. Det är också viktigt att sträva efter fortsatt evidensbaserat och strukturerat arbete. För att identifiera och övervinna hinder vid införande av suicidförebyggande insatser bör implementeringen följas för att möjliggöra justering under arbetes gång. Stimulansmedlen har underlättat inrättandet av samordningsfunktioner på olika nivåer och haft en positiv inverkan på det suicidförebyggande arbetet. Hur samordningen ska se ut, särskilt på kommunal nivå, bör tydliggöras för att skapa förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling av det suicidförebyggande arbetet i Värmland.</jats:p>